Historik
Ända sedan början av 1900-talet har fackföreningsrörelsen slagits för att begränsa arbetsgivarens rätt att avskeda medarbetare efter fri vilja. Under åren har det tillkommit nya kompromisser och avtal för att ständigt förbättra den anställdes skydd. När så lagen om anställningsskydd trädde i kraft den 1 juli 1974 upphörde arbetsgivarens fria rätt att avskeda arbetare. Innan detta hade man den s.k. Äldrelagen som bland annat gav äldre arbetstagare med en tillsvidareanställning, rätt till längre uppsägningstider. Med den nya lagen 1974 omfattades alla anställda oavsett anställning och hänsyn tas inte längre till ålder utan hur länge du varit anställd. Nu kom beräkningen av anställningstid.
Beräkning av anställningstid ses ofta som en senioritetsregel utifrån rättvisesynpunkt då man använt principen sist-in-först-ut”. Arbetstagare med längre arbetstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Anställningstidens längd utgör det första kriterium som skall beaktas vid turordning, företrädesrätt och rätten till besked om att en tidsbegränsad anställning upphör.
Hur beräknas då anställningstid?
Det spelar i princip ingen roll vilken typ av anställning du har eller i vilken omfattning. Deltidsanställning och en tidsbegränsad anställning bedöms alltså likvärdigt med heltidsanställning och tillsvidareanställning. Tid under tjänstledighet får också räknas med, liksom tid då arbetstagaren innehaft tid som inte omfattas av anställningsskyddslagen, till exempel beredskapsarbete med mera. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist utgår man ifrån varje enskild arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren där arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid, LAS § 22. Vid statlig anställning tillgodoräknas all anställningstid oberoende av myndighet.
Kan man tillgodoräkna tid från tidigare arbetsgivare?
Det finns två fall där en arbetstagare kan tillgodoräkna sig anställningstid från en tidigare arbetsgivare. Det är dels när en arbetstagare byter anställning inom en koncern/företag (endast inom samma koncern/företag ej s.k. sidokoncerner eller 50/50-bolag och konsortier) då arbetstagaren har rätt att tillgodoräkna sig sin upparbetade anställningstid från den förra anställningen, LAS § 3. Likaså sker en tillgodoräkning av anställningstid vid verksamhetsövergång, LAS § 6b. Detta kan ske även i samband med konkurs hos den förutvarande arbetsgivaren.
Vad är viktigt med den nya lagen?
En säregen regel som man tillämpat från den 1 oktober 2022 är tillgodoräkningen av s.k. mellanliggande tid mellan perioder av särskild visstidsanställning, LAS § 5. Det innebär att i de fall en arbetstagare haft tre eller fler perioder med särskild visstidsanställning under en och samma kalendermånad ska även tiden mellan anställningarna räknas som anställningstid vid konvertering till tillsvidareanställning, besked om att tidsbegränsad anställning upphör samt om företrädesrätt till återanställning. Alltså kan tid i arbetslöshet eller arbete hos en annan arbetsgivare komma att tillgodoräknas som anställningstid. För att ytterligare komplicera regeln av tillgodoräkning av anställningstid för särskild visstidsanställning får mellanliggande anställningstid inte tillgodoräknas i samband med uppsägning av arbetsbrist.
Det är därför av största vikt att en arbetsgivare har korrekta beräkningar av anställningstid vid företrädesrätter, konverteringar till tillsvidareanställningar, s.k. hyvling till lägre sysselsättningsgrader och uppsägning på grund av arbetsbrist. Eftersom beräkningarna av anställningstid skiljer sig åt mellan de olika grunderna måste dessutom anställningstiden beräknas på olika sätt utifrån aktuell åtgärd. Att missa en konvertering är det allvarligaste misstaget eftersom ett åsidosättande av en tillsvidareanställning kan komma att likställas med ett avskedande med höga skadeståndskrav som följd. Även miss med iakttagande av företrädesrätter till återanställning kan komma i betydande summor. Dels utifrån ekonomiskt skadestånd för förlorade arbetsinkomster, dels utifrån allmänna skadeståndskrav.
